För tidigt födda barn är en mycket utsatt patientgrupp. Det största hotet är att lungorna inte är fullt utvecklade. Idag diagnosticeras lungsjukdomar genom röntgen men detta kan vara otillräckligt och vid upprepad användning också skadligt. På Lunds universitet forskas det på laserteknik som kan komma att ersätta dagens metoder.

Vårdens allra minsta patienter – barn som är för tidigt födda – har en tuff start i livet. Organen är inte fullt utvecklade och särskilt lungornas funktion kan bli en riskfylld faktor. Lungorna har brist på ett ytutspännande medel som gör att lungblåsorna kan klibba samman. Lungorna är stela och oeftergivliga, och höga luftvägstryck vid respiratorbehandling kan krävas som kan skada lungan.

Det är därför ytterst viktigt att snabbt skapa förutsättningar för att syresättning och andning kan fungera och idag undersöker man barnets lungor genom röntgen. Men problemet är att man bara får en momentan bild av lungan som dessutom inte innehåller all information.

Emilie Krite Svanberg berättar om en ny laserteknik som kan komma att minska riskerna i framtiden. Hon är specialistläkare inom Anestesiologi och Intensivvård i Lund. Emilie disputerade år 2016 och har arbetat i gränslandet mellan universitet och industri under en stor del av sin forskningskarriär:

– För ett prematurbarn kan den nya tekniken faktiskt vara skillnaden på liv och död. Idag diagnosticeras dessa sjukdomar med hjälp av röntgenstrålning. Men förutom en viss osäkerhet kan det också vara skadligt för små barn som är under utveckling att vid upprepade tillfällen röntgas. Med vår teknik kommer man att kunna ha en kontinuerlig och ofarlig övervakningoch kan snabbt behandla de komplikationer som kan uppstå.

Emilie Krite Svanberg liknar tekniken vid ett optiskt stetoskop där laserljuset har en mycket specifik våglängd. Laserljuset absorberas av syrgasen i lungorna och kan värdera lufthalten.På så sätt kan forskarna mäta syrgashalten och hur luften fyller ut lungorna. I framtiden hoppas forskargruppen att läkare ska kunna se hur det ser ut i lungan och inte bara förlita sig på röntgen och att lyssna.

– Genom att lysa med ljus av rätt våglängd och samtidigt fånga upp det diffusa ljus som kommer tillbaka från vävnaden kan man värdera syrgashalten i lungorna på nyfödda barn.

Forskningsprojektet har fått närmare 13 miljoner i anslag av EU och är ett nära samarbete mellan industri, Lunds tekniska högskola och Institutionen för kliniska vetenskaper i Lund. Emilie Krite Svanberg tror att den nya tekniken kan vara klar att användas ute på intensivvårdsavdelningarna inom tio år.

– Vi har studerat metoden på friska nyfödda barn, på vävnadsfantomer och i datorsimuleringar och jag är mycket förhoppningsfull och glad över hur projektet fortskrider, avslutar Emilie Krite Svanberg.